Frieses Frikadeller

Friedemann Friese, det namnet borde vara på allas läppar! I helgen spelade jag hans roliga brädspel Power Grid. Det tyska orginalet heter Funkenschlag (Frieses speltitlar börjar nästan alltid på F, han är mannen bakom Fürchterliche Feinde, Fische Fluppen Frikadellen och Fiese Freunde Fette Feten). Här försörjer man städer med el, köper kraftverk och eldar råvaror som olja och sopor. Eller spelar ekologiskt och satsar på vindkraft och det hett eftertraktade fusionskraftverket. Petter vann efter att ha inlett med resurssnål vindkraft, som han mot slutet växlade in mot stora bolmande kolkraftverk. Med miljövänlig policy vinner man inte Power Grid.

Men utanför spelhålan spinner vindkraften vidare. Dagens DN diktar dock dystert om att Sverige ligger långt ner i den Europeiska vindkraftsligan. Nyheten hämtas från EWEA, en sammanslutning av företag, lobbygrupper och forskare. Enligt DN är Sverige på 7:e plats i Europeisk vindkraftsutbyggnad 2007. Men kraftkapaciteten redovisas i absoluta tal, utan hänsyn till ländernas befolkningsmängd, så jag roade mig med att korrigera för invånarantal. Voila! Sverige ligger nu på 3:e plats efter Spanien och Portugal (maila om du vill ha hela tabellen, det finns några oväntade bubblare). Så varför så dystra miner, DN!? Kanske för att vinden ändå står för så försvinnande liten del av energiproduktionen. Per invånare ökade den svenska vindkraftskapaciteten med 24 W och den totala årsproduktionen är nu 155 kWh per invånare. Jaha, hur mycket är det då? Enligt energimyndigheten konsumerades 70 MWh per invånare 2005. En MWh är tusen kWh. Vindkraften ger alltså ca 2 promille av energikonsumtionen. Andelen av elektricitetskonsumtionen är förstås större, där svarar vindkraften för 1 %.

Jaja. Några promille. Någon procent. Kanske producerar vindkraften om några årtionden stora delar av Sveriges el. DN tror ju det, 2020 ska den klara 1/5 av dagens elförbrukning. Problemet är att samtidigt rasar energikonsumtionen iväg. Enligt energimyndigheten, once more, har den ökat med nästan 40% sedan 1970.

Energianvändningen är avgörande för klimatpåverkan. Och är därmed även en hälsofråga. FN:s klimatrapport har ett digert avsnitt om detta (policymakers kan nöja sig med några kondenserade rader här). Här finns en illustrativ utvecklingslinje med förväntade hälsoeffekter, gradtal för gradtal av global uppvärmning. Först kommer ökad sjukdomsspridning med malariamyggor som flyger norrut (men det är nog inte ett avgörande problem för modern sjukvård). Några grader senare väntar värmeböljor och översvämningar. Mot slutet av skalan finns det ödesmättade "substantial burden of health services", vilket inträffar när havsnivån stiger och 13 av världens 20 största städer tänks få svårt att hantera sjukvård eftersom de ligger havsnära.

FN-rapporten är befriande torr, men på andra håll basuneras apokalypsen ut allt mer högljutt och adrenalinstint. Jag såg trailern till DiCaprios nya och mådde fysiskt illa av actionformatet. Soundtracket fullbordar katastrofen. Det är säkert bra att dra ur mobilladdaren ur väggen, men precis som PG säger är politiska krafttag den enda vettiga lösningen. Kanske inte så actionfilmsmässigt, men vad sägs om att bara begränsa ökningen av energianvändningen?

Läs även andra bloggares åsikter om miljö, klimat, statistik, vindkraft, politik, sjukvård, brädspel, hälsa